Västerhocklan återfår sitt naturliga lopp

Fältsäsongen i Gävleborgs län 2021 kan nu sammanfattas med att den vackra men flottledsrensade ån Västerhocklan har börjat återfå ett naturligt utseende. På sikt kommer resultatet bli en mer produktiv å med mer insektsliv, mer fisk och ett bättre fiske.

Restaureringen av Västerhocklan och dess över del Kolarsjöbäcken kommer även innebära mer mat till projektets målart uttern och en bättre livsmiljö för målarten flodpärlmussla.

Säsongen 2021 restaurerade Länsstyrelsen Gävleborg för första gången i egen regi. Vi har haft två maskiner i Kolarsjöbäcken och Västerhocklan som mynnar i Voxnan nära Los i Ljusdals kommun. Kolarsjöbäcken är en del av Västerhocklans övre delar.

Säsongen för restaureringarna startade i mitten av juni och avslutades i november, en ovanligt lång säsong då vintern lät vänta på sig. Innan maskinerna gick ner i vattnet inventerades årets sträckor av våra arbetsledare. Trots tidigare inventeringar med beskrivningar av vattendraget överraskades vi av den stora mängden sprängsten som på långa sträckor helt skodde botten och stränder. Detta visade på att Västerhocklan innan flottledsrensningarna varit mycket blockrik och att man sprängt mycket berghällar. Mängden sprängsten skapade stora utmaningar som vi försökte lösa på bästa sätt. På flera sträckor lyckades vi riktigt bra.

Andra utmaningar under säsongen har varit höga flöden, krångel med maskiner som tillfälligt stoppade restaureringarna samt mycket trädhantering. Längs Västerhocklans stränder finns stora mängder sten, både naturlig och sprängd sten, som man schaktat upp. På dessa har det nu hunnit växa upp träd vilka vi behöver tar ner för att komma åt strändernas vallar med rensat material. Träden som tas ner blir utmärkt att använda som ”död ved” som en gång fanns i stor mängd naturligt i vattendragen men som i dag är en bristvara. Död ved skapar en variation som ger struktur till vattendraget och skapar viktiga habitat för insekter och mossor. Bland annat för en av projektets målarter, mossan mikroskapania. Den ökade mängden insekter bidrar också indirekt till de andra målarterna, flodpärlmussla och utter. Högre insektsproduktion ger utrymmer för mer öring som både flodpärlmussla och utter är beroende av.

Spaning efter flodpärlmusslor. Flodpärlmussla är en av projektets målarter. Musslan använder öring som värdfisk under larvstadiet och är därmed helt beroende av att det finns öring för att kunna överleva. Miljöåtgärder för musslan handlar därför i regel om att förbättra för öringen. Win-win för båda arterna och även sportfisket!

Innan maskinerna startade flyttade vi tillfälligt på flodpärlmusslor så de inte skulle påverkas av exempelvis grumling. Vi diskuterade även kulturlämningar med vår länsantikvarie samt dokumenterat sträckor innan åtgärd med fotografier, film samt drönarfilmer. När säsongen rundades av så sammanställs restaurerad sträcka till ca 1,4 km samt att vi även öppnat upp en stor tidigare avstängd sidogren med flera ingångar.

Nu rinner åter vattnet i sidofåror som varit avstänga sedan flottledsrensningen. Små sidofåror utgör bland annat viktiga uppväxtområden för småfisk.

Totallängden på sidogrenen med alla fåror uppnår drygt 800 meter. Vi lyckades inte restaurera så mycket som vi önskat men då det var vår första säsong där Länsstyrelsen Gävleborg själva restaurerade vattendrag har det varit en väldigt lärorik sommar och höst med nya kunskaper som vi tar med oss för framtiden. Inför nästa säsong har vi även förberett restaureringen genom att förhugga rensvallarna från sly och träd, något som gör att det kommer att gå snabbare.

Björnbajs är en mycket vanlig syn längs Västerhocklan och i hela Voxnans dalgång. Området är ett av de björntätaste i landet.

Under maj/juni blev fältpersonalen varse om hur mycket björn det finns i området. Det sågs inte mindre än sex olika björnar i anknytning till åtgärdsområdena. Men när väl maskinerna var i gång så såg inga fler björnar och skönt var kanske det.

Utöver restaureringarna har vi även haft personal ut för åtgärdsinventeringar av Voxnan och Ängerån. För Voxnan pågår arbetet inför tillståndsprövning och i delar av Ängraån hoppas vi börja restaurera redan sommaren 2022.

Länsstyrelserna i Gävleborgs- och Jämtlands län har gått ut med jobbannonser inför kommande säsong, håll koll på dessa! Ett stort tack till alla inblandade i fältsäsongen 2021. Ett speciellt tack till Kopparfors Skog AB som är markägare längs Västerhocklan och går med på våra åtgärder.