Att driva ett storskaligt EU-projekt är en lärorik resa fylld av både utmaningar och framgångar. Under seminariets första dag fick deltagarna ta del av EU-projekt från andra länder, inom samma område, och höra om deras erfarenheter. Det ledde till många intressanta samtal.
– Alla föredrag var mycket intressanta. En forskare från Stockholms universitet berättade om hur bakterier påverkas och återhämtar sig efter restaurering. Det är något som jag tar med mig från konferensen, och vill lära mer om, säger Erica Persson vid Länsstyrelsen Gävleborg som var en av seminariedeltagarna.
Under andra dagen på seminariet fick deltagarna följa med ut i fält och besöka två restaurerade områden; Hoppströmmen och Vinströmmen.




Framtida satsningar
Under seminariets sista dag sammanfattades flera viktiga erfarenheter för framtida naturvårdssatsningar.
– För ett så här stort projekt krävs det stadig styrning, minst två projektledare och tillräckligt med personal. Det blir mycket när man jobbar mot EU, projektpartners och har egen verksamhet som ska skötas. Vi har endast haft en huvudprojektledare i Gävleborg men vi skulle alltså med facit i hand haft två, för att underlätta arbetsbördan, säger projektledare Peter Mathisen.
Att följa upp resultat från restaureringarna är inte helt enkelt, särskilt inte när det gått så kort tid sedan åtgärderna. Att åtgärderna har en kvarhållande effekt på vattnet och att antalet olika habitat ökar kan man se. Dock tar det längre tid att se effekter på arter.
– Uppföljning av restaureringsåtgärder i vattenmiljöer är något som vi arbetar med för att det ska bli bättre. Men som behöver utvecklas ännu mer för att vi ska veta om vi når våra biologiska mål med åtgärderna, säger biträdande projektledare vid Länsstyrelsen i Jämtland Pierre Samuelsson och Elin Götzmann.




Vid demonstrationsområdena har man haft över 2 300 besökare vid olika typer av arrangemang, vilket är positivt. Projektet anser ändå att man kunde ha jobbat annorlunda kring kommunikation. Där hade det behövts en kommunikatör som arbetat nära projektledningen ända från början för att ansvara för de omfattande mål för kommunikation som fanns i projektet.
Långsiktighet
Det långsiktiga avtal som förhandlades fram med entreprenörer och maskinförare anses vara en av framgångsfaktorerna för projektet.
– Att vi tecknade långa avtal gjorde att vi fick både stabilitet och hög kvalitet på utförda arbeten. Vi hamnade efter tidsplanen direkt då det tog tid att hitta personal. Sedan kom pandemin på det samt att vi kanske inte var så snabba första fältsäsongen, även om vi drog stora lärdomar. Långtidsavtalet var otroligt hjälpsamt när vi skulle få fart på verksamheten, säger Peter Mathisen.



Genom det långsiktiga arbetet har det även varit möjligt att bygga upp gedigen kompetens inom projektgruppen och skapa bra relationer med lokala invånare, föreningar och markägare i områdena som har berörts.
Projektet avslutas helt i början av fältsäsongen 2027 när de sista åtgärderna i Mellanljusnan och Voxnan slutförs.
Resultat
Det här är några av de viktigaste sakerna projektet åstadkommit:
- 120 kilometer återställda vattendrag
- 335 nyanlagda lekbottnar för fisk
- 42 åtgärdade vandringshinder (trummor och dammar) som öppnat upp vattendragen
- 24 nya lokaler för flodpärlmussla
- 17 nya lokaler för mikroskapania
- Över 30 vattendrag med förbättrad ekologisk status
- Förvaltningsplaner för framtida naturskydd
- Utbildning och informationsinsatser som nått ut brett till bland annat studenter, invånare och skogsbolag.